Har gått och tänkt på att jag inte berättat nåt om när Momma var här med Kerstin!! :O
Kanske inte så konstigt med tanke på att allt överskuggades när min olycka inträffande!?
Iaf så va det hur trevligt som helst! Det började bra, med att jag fick sluta en timme tidigare än vanligt och tåget kom precis när jag kom till stationen. So far, so good. Men när jag sen kom till kinabussen så var det hundratals människor där redan – jag skämtar inte!
De trängdes och snackades huller om buller. Alla väntade på att bussarna skulle komma. Dels till NYC men också till DC (mest till NYC dock). Bussarna va tydligen fast i trafiken från resp städer, därav mängden av folk på stationen. Tydligen va det så varje fredagkväll. Jag bestämde snabbt att jag aldrig mer ska försöka ta en buss tidigt en fredagkväll. Det är mayham! Efter att blivit uppraggad av diverse killar som inte fattar när man inte är intresserad fortsatte jag snacka med ett gäng av amerikaner som jag sen hamnade bredvid på bussen. Det var en jättesöt liten flicka som stod framför oss med sin mamma som vi försökte få på bussen innan alla andra jävlar tryckte sig på.
Jag hade en liten dragväska med mig. Först ville inte kinestjejen släppa på mig med den, men mina amerikanare fortsatte pusha och jag gav henne min dödsblick. Till slut släppte hon på mig och lovade att sätta min väska i tryggt förvar i bussens bagageutrymme. 😛
Självklart hamnade vi nästan längst back i bussen, där det luktar som faaaaaaan från den lilla toaletten som finns ombord. Som tur va, så va jag fortfarande förkyld och kunde efter halva resan inte längre känna doften pga av min stuffy nose 🙂
Fastnade ett tag i trafiken i Jersey City. Sjukt irriterande! Så nära, men ändå så långt bort.. Hela bussen hurrade när vi äntligen såg Holland tunnel! (tunneln som skiljer Jersey City med Manhattan)
Åkte 1:an till Times Sq med de två amerikanarna som jag snackade mest med under resan. Tyvärr minns jag inte namnen på dem.. Va bara så glad att äntligen vara framme!
Gick till lägenheten och fick signa in nere hos vakten. Äntligen hemma! Momma väntade vid dörren. Glatt återseende! Packade upp lite och sen stack vi ut på restaurang jakt. Jag försökte hitta Scarlatto, som jag ätit på innan. Men den verkade ha flyttat sig, så vi satte oss på en annan italienare istället. God mat, men ingen vidare mysfaktor! De hade ett band som spelade iaf. Så det va nice!
Saturday: Frulle i lägenheten och sen ut på galej.
Gick hela 8th Ave från lägenheten upp till Central Park. Det var marknad från 42nd. Fylld med smycken, musik, mat, kläder, sjalar, signs, glajjor och allt möjligt annat. Vilade en stund på bergen och gräset i Parken och drog sen vidare till en av mina favoritrestaurangen nära CP. Fransk rest. med supergoda Crêpes och Kir Royal!
Träffade på killen som spelar Spencer Reed i Criminal minds på vägen från Central Park föresten.. Such a nice boy 🙂
FIKA blev nästa anhalt. Inte för att Momma och Kerstin längtade särskilt mycket efter svenska bakverk och kaffe, utan mer för att det är ett av de ställen JAG alltid besöker när jag är i NYC..
Åkte därifrån ner till 34th och tittade in på Macy’s. Ace va inte i sin butik, men fick höra att han skulle komma dit senare. Tyvärr blev det aldrig av att vi kom tillbaka 😦
Lyckades införskaffa ett par fina höstskor på Mommas bekostnad, på en av mina skoaffärer jag brukar gå till. Riktigt nöjd! Lite svåra att komma i, men ack så fina!
Gick hem och vilade ett tag. Eller de vilade och jag satt i telefon ute på balkongen. Utsikten från 20e våningen är inte helt fel! Mitt favoritställe för långsamtal sen när jag bodde där senast! Mommie knows 😉
Snackade med Richie och JP innan vi åkte ner till East Village. Bestämdes att jag skulle ut på drinkar med JP först och sen skulle vi joina Richie på en fest på Park Ave. Ylva skitglad över att hon äntligen skulle få träffa två av sina favoritpojkar igen! 😀
Taxi ner till EV. Spice Cove bjöd som vanligt på utsökt indisk mat och damerna blev glatt överraskade!
Ringde JP på vägen därifrån. Han satt fortfarande fast med sin syrra + man på middag men skulle ringa mig när det va över. Som många (mest EmmO) vet är amerikanska killar inte de bästa på att uppskatta tid, så det blev en lång väntan..
Efter mycket om och men (+ samtal till S) lyckades vi hitta varandra nere i Wall St kvarteren. Lyckan va total! Satt på en bar där ett tag med massa folk tills vi fick nog av att inte kunna höra varandra och stack därifrån. Köpte lite öl och gick runt i downtown och bubblade på om allt möjligt. Fick många av mina tankar och misstankar bekräftade. Skvallrades en hel del.. Hade hur kul som helst! Richie va MIA i flera timmar men till slut ringde han och förklarade situationen.. Jim och jag fortsatte mingla runt ett tag till, å sen blev det hemgång. Underbar dag!
Söndag: Gospel och Harlem
På söndag morgon ringde en man från Cotton Club och sa att de hade ett bord för oss till noon-föreställningen. Vi gjorde iordning oss och stack upp till Harlem, där det bjöds på gospel och brunch á la Southern-style. Älskar gospel! Jag känner alltid att jag får ”ny” energi när jag kommer ut från en föreställning. Å vilka sångröster sen! Oh my.
Åkte ner till oss igen och jag packade ihop det sista. Vi tog en taxi ner till Chinatown och jag hamnade på bussen hem till Philly. Ville åka hem tidigare så jag skulle ha något kvar av kvällen innan den nya arbetsveckan började. Något som jag i efterhand ifrågasätter.. Men någonstans var det väl meningen att det som hände sedan skulle hända.. Det är så lätt att i efterhand ifrågasätta saker. Men det är inget man kan göra något åt.. Jag är bara glad att jag kan sitta här nu. Med kropp, hjärna och ansikte intakt!
Min skyddsängel gjorde ett bra jobb denna gång. Å jag tackar min lyckliga stjärna för det!!
Ylvas fundileringar 
